Kvinnlig sexualitet
Klimakteriebesvär
Klimakteriebesvär Klimakteriet, även kallat övergångsåldern, kan vara spännande, men också medföra en del besvär. Klimakteriet börjar många gånger med att mensen förändras. Du kan ofta mildra besvären genom att äta rätt kost och motionera. Sök vård om du får svåra klimakteriebesvär, och om du mår psykiskt dåligt. Klimakteriet upplevs av många kvinnor som en spännande … Fortsätt läsa ”Klimakteriebesvär”
Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom kvinnlig sexualitet. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.
Kort sagt
- Klimakteriebesvär.
- Du kan ofta mildra besvären genom att äta rätt kost och motionera. Sök vård om du får svåra klimakteriebesvär, och om du mår psykiskt dåligt.
- Informationen ersätter inte individuell medicinsk rådgivning – kontakta vården vid behov.
Klimakteriebesvär
Klimakteriet, även kallat övergångsåldern, kan vara spännande, men också medföra en del besvär. Klimakteriet börjar många gånger med att mensen förändras.
Du kan ofta mildra besvären genom att äta rätt kost och motionera. Sök vård om du får svåra klimakteriebesvär, och om du mår psykiskt dåligt.
Klimakteriet upplevs av många kvinnor som en spännande tid när mensen kommer att upphöra, och man kan sluta vara orolig för oönskade graviditeter. Det är ofta en tid när eventuella barn har vuxit upp och man kan ha mer tid för egna intressen. Många kvinnor får en del besvär, men många gånger är de lindriga och inte värre än att genomgå puberteten. Klimakteriet kan till viss del liknas vid puberteten.
En del kvinnor har dock så svåra besvär att de behöver söka vård.
Besvär under klimakteriet kan vara värmevallningar, svettningar, rodnad och värmekänsla. En del kvinnor besväras också av humörsvängningar och sömnsvårigheter. Menstruationsblödningarna kan bli mer långdragna, rikliga, komma oregelbundet eller komma med längre mellanrum än tidigare.
När menstruationen upphört får många kvinnor tunnare, skörare och torrare slemhinnor i slidan och urinröret. Det kan ge upphov till klåda och torrhetskänsla och även medföra besvär vid samlag. (Lustjakt: Ett bra silikonbaserat glidmedel kan underlätta samlivet)
Sveda, urinträngningar och urinläckage kan förekomma och risken för urinvägsinfektioner kan öka.
Förebyggande/Egenvård
* klä dig svalt, gärna lager på lager och gärna i kläder av naturmaterial.
* motion och avslappning har visat sig motverka värmevallningar.
* maten kan ha betydelse, lite östrogen kan du få genom till exempel sojaprodukter, kött, alfagroddar samt växter med gröna blad som ärtor, bönor, sallad.
* sluta röka eftersom rökning innebär nedbrytning av östrogen.
* kaffe, te, starka kryddor och alkohol kan öka besvären med värmevallningar.
* om huden i underlivet blir ömtålig, smörj gärna in med fet salva eller oparfymerad olja morgon och kväll samt vid behov.
* för att undvika urinläckage är det viktigt att träna bäckenbotten genom knipövningar.
Sök vård
Vänd dig till din husläkarmottagning:
* om du får mellanblödningar eller blödning vid samlag.
* om du får blödningar mer än ett år efter sista mens.
* om du får täta urinträngningar, svårt att hålla tätt eller urinvägsinfektion.
* vid besvärliga värmevallningar och/eller svettningar.
* om klåda och torrhet inte minskat efter två till tre veckors behandling med östrogen i form av kräm eller slidpiller.
* om du mår psykiskt dåligt.
Behandling med läkemedel
Mot värmevallningar och svettningar finns inga receptfria medel. Östrogen i receptbelagda mediciner har bra effekt.
Vid enbart klåda och torrhet i underlivet rekommenderas lokalbehandling med östrogener i form av kräm eller slidpiller.
Behandlingen gör slidans och urinrörets slemhinnor tjockare, mer elastiska och fuktiga. Det finns receptfria medel för lokal behandling. Det finns även alternativa medel i hälsokostbutiker som du kan prova.
Källa: Vårdguiden
Inlagd: 2008-11-06
När ska du söka vård?
Kontakta vården vid smärta, blödning, feber, kvarstående besvär eller om du är orolig. Mer vägledning finns på 1177.se. Vid våld eller akut fara: ring 112 eller kontakta Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.
Vanliga frågor
Vad bör jag veta om klimakteriebesvär?
Klimakteriebesvär Klimakteriet, även kallat övergångsåldern, kan vara spännande, men också medföra en del besvär. Klimakteriet börjar många gånger med att mensen förändras. Du kan ofta mildra besvären genom att äta rätt kost och motionera. Sök vård om du får svåra klimakteriebesvär, och om du mår psykiskt dåligt. Klima
När ska jag söka vård angående klimakteriebesvär?
Sök vård om du har smärta, blödning, feber, plötsliga symptom eller om besvären påverkar vardagen. På 1177.se hittar du råd om vart du ska vända dig. Vid akuta situationer, ring 112.
Relaterade guider
- Kvinnans yttre könsorganKvinnans yttre könsorgan Kvinnans yttre könsorgan Alla människor ser olika ut och det gäller även våra mest intima delar. Precis som att vissa har en stor eller sned näsa kan en kvinnas blygdläppar vara olika stora eller vara mer eller mindre håriga. Dessutom ändrar de färg och form vid sexuell upphetsning eller graviditet. Fitta, mus, … Fortsätt läsa ”Kvinnans yttre könsorgan”
- Vestibulit – läkarhjälpLäkarhjälp – vestibulit Kirugiska ingrepp Kvinnor med vestibulit kan bli hjälpta av ett kirurgiskt ingrepp, men ingreppet fungerar inte för alla kvinnor. Operationen kallas vestibulectomi, och innebär att den smärtkänsliga ytan avlägsnas, och täcks med en frisk slidslemhinna. Operationen bör kombineras med sexuell rådgivning. I dagsläge är operation som metod för att hjälpa kvinnor med … Fortsätt läsa ”Vestibulit – läkarhjälp”
- LadyCup – menstruationskoppLadyCup – menstruationskopp för alla kvinnor som vill ha ett bekvämare liv SÄKER – MODERN – ENKEL – EKOLOGISK – EKONOMISK – HYGIENISK LadyCup är en ny menstruationskopp utvecklad för att introduceras liknande en tampong. Under menstruationen samlas menstruationsblodet i menstruationskoppen. LadyCup är uteslutande tillverkad av medicinskt silikon. Inga bakterier kan fastna på dess fullständigt … Fortsätt läsa ”LadyCup – menstruationskopp”
- MenskoppMenskopp Menskoppen är ett mensskydd som förs in i slidan och fångar upp menstruationsblodet. Skillnaden jämfört med tamponger är att underlivets naturliga fukt inte sugs upp. Olika modeller av silikon, latex och plastmaterial finns. De menskoppar som går att få tag på i Sverige (Keeper, Mooncup, DivaCup, Lunette) är flergångsprodukter men det finns även menskoppar … Fortsätt läsa ”Menskopp”
- EndometriosEndometrios Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom då vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern. I Sverige har ungefär tio procent av kvinnor i barnafödande ålder sjukdomen. Om du har mycket ont vid mens, riklig mens, ont vid samlag och/eller ont när du kissar eller bajsar bör du kontakta husläkare eller gynekolog. Endometrios innebär att … Fortsätt läsa ”Endometrios”
- Att möta kvinnor med handikappAtt möta kvinnor med handikapp Inledning WHO´s definition av sexualitet: ”Sexualiteten är en integrerad del av personligheten hos varje människa: man, kvinna och barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan få … Fortsätt läsa ”Att möta kvinnor med handikapp”