Testikelcancer

Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom manlig sexualitet. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.

Testikelcancer

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos män i åldern 20 till 45 år. Orsaken är inte helt känd. Det vanligaste symtomet är att en testikel plötsligt blivit större, känns svullen eller känns hård och knölig. Kontakta vårdcentralen vid dessa besvär och om du har diffusa smärtor eller en tyngdkänsla i pungen.

Varje år får cirka 250 till 300 män i Sverige testikelcancer. Sjukdomen ökar med ett par procent per år och antalet fall av diagnostiserad testikelcancer har fördubblats på 25 år. Orsaken till testikelcancer är inte helt känd men sjukdomen förekommer oftare hos män vars testiklar inte har glidit på plats i pungen. Det finns en ökad risk att drabbas om sjukdomen har förekommit hos släktingar.

Testiklarna är äggformade och ligger i pungen. Varje testikel har en bitestikel som sträcker ut sig från testiklarnas överdel ner på deras baksida.

Spermierna bildas inne i testiklarna och transporteras via bitestiklarna genom sädesledarna till sädesblåsorna där de samlas upp. I testiklarna bildas också det manliga könshormonet testosteron.

Det finns två olika typer av testikelcancer

* Seminom (semen betyder säd på latin) som vanligen drabbar män i åldrarna 30 till 45 år och non-seminom som är vanligare bland män mellan 20 och 30 år. Denna typ av testikelcancer växer och sprider sig snabbt.

* Testikelcancer sprider sig oftast via lymfbanorna till lymfkörtlarna i området från urinblåsan och uppåt njurarna och ibland till lungorna.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att en testikel plötsligt har blivit större eller känns svullen. Testikeln kan också kännas hård och knölig. Cancern ger sällan smärtor på ett tidigt stadium men ibland upplever mannen en tyngdkänsla i pungen. För en del män kan ryggont eller buksmärtor från lymfkörtlar i bakre bukhålan vara det första symtomet på testikelcancer.

Förebyggande

Eftersom orsakerna till testikelcancer inte är helt kända finns det inga råd att ge när det gäller hur man kan förebygga testikelcancer.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00.

Sök vård

Vänd dig till din vårdcentral:

* om du upptäcker att din ena testikel har förändrats i storlek, eller känns svullen eller knölig

* om du har diffusa smärtor eller en känsla av tyngd i pungen.

Undersökning / behandling

Läkaren undersöker först testiklarna med händerna, sedan görs ett ultraljud för att se om det finns något som tyder på tumör. Om så är fallet remitteras du till urologklinik på sjukhus. Den sjuka testikeln opereras bort och prov tas från den andra för att ta reda på om det finns förstadium till cancer i den. Testikeln och biopsin från den andra testikeln skickas för analys.

Innan operation får du lämna blodprover för speciella tumörmarkörer som är ämnen som tumören kan utsöndra till blodet. Det är bra att redan före operationen lämna spermieprov för infrysning eftersom ingen vet hur den andra testikeln fungerar. För att ta reda på om testikelcancern har spritt sig undersöks både lungor och bukhåla med datortomografi. Även tumörmarkörprover kontrolleras igen.

Seminom

Om testikelcancer av typen seminom ej har spritt sig behöver man oftast inte få någon mer behandling, men beroende på olika faktorer kan du rekommenderas tilläggsbehandling i form av en enkel cytostatikabehandling eller strålbehandling. Om spridning konstaterats sker behandling med antingen strålbehandling eller cytostatikabehandling med två till tre preparat och under längre tid, beroende på sjukdomens omfattning. De flesta blir botade.

Non-seminom

Vid testikelcancer av typen non-seminom som ej har spritt sig rekommenderas cirka hälften tilläggsbehandling beroende på förekomst av olika riskfaktorer för återfall. Behandling ges med en till två cytostatikakurer som innehåller tre olika preparat. Om spridning konstaterats sker behandling med samma typ som ovan men med fler omgångar, beroende på sjukdomens omfattning. Om det finns kvar tumörrester efter behandlingen kan det bli aktuellt att operera bort dessa rester. De flesta blir botade.

Förmågan att få barn kan påverkas av behandlingen av testikelcancer. Efter cytostikabehandlingen är många män sterila under en tid, men bildningen av spermier återhämtas oftast och många har återfått sin spermieproduktion efter ett par år. Vissa patienter blir dock permanent sterila. Redan före operation fryses spermier helst. Har det inte gjorts då bör det göras före eventuell tilläggsbehandlling.

Testikelcancer är en sjukdom med mycket god prognos och mer än 95 procent botas för gott.