Sexuella problem

Urininkontinens

Senast granskad: 25 juli 2026

Urininkontinens är vanligt och går ofta att behandla. Här får du fakta, en enkel checklista och råd om träning.

Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom sexuella problem. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.

Kort sagt

Urininkontinens är vanligt, ökar med åldern och går ofta att lindra eller behandla.
Ansträngningsläckage vid hosta/nysning och trängningsläckage innan du hinner till toaletten är två vanliga mönster.
Bäckenbottenträning hjälper många – mer vägledning finns på knipkulor.se.
Informationen ersätter inte individuell medicinsk rådgivning – kontakta vården vid behov.

Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage som är ett socialt eller hygieniskt problem. Det berör omkring en halv miljon svenskar och är vanligare bland kvinnor än bland män. Besvären kan vara jobbiga både fysiskt och psykiskt – och de går ofta att lindra eller behandla.

Förekomsten ökar med åldern. Bland kvinnor anges regelbunden urininkontinens till ungefär 3–5 procent vid 20 års ålder, omkring 10 procent vid 40, 12 procent vid 50 och cirka 25 procent vid 80. Ansträngningsinkontinens (läckage vid hosta, nysning, skratt eller ansträngning) dominerar bland yngre kvinnor; trängnings- och blandinkontinens blir vanligare med åren. Bland män anges cirka 2–3 procent vid 20 års ålder, 7–10 procent vid 70 och 20 procent eller mer över 80.

Känner du igen dig?

Följande frågor kan hjälpa dig att sätta ord på besvären:

Läcker det urin när du hostar, nyser, skrattar eller anstränger dig?
Läcker det urin innan du hinner till toaletten?
Går du på toaletten mer än åtta gånger per dag?
Går du upp mer än två gånger per natt för att kissa?
Känner du att du alltid måste veta var närmaste toalett är?
Oroar du dig för läckage vid sex?

Svarar du ja på en eller flera frågor är det skäl att ta besvären på allvar – oavsett hur lindriga de känns.

Riskfaktorer

Hos kvinnor är genomgången graviditet och förlossning, övervikt, gynekologiska operationer, bindvävsförändringar, långvarig förstoppning, kroniska luftrörssjukdomar och tungt lyftarbete kända riskfaktorer. Förekomsten är lägre hos kvinnor som inte fött barn och ökar med antalet barn. Hos män är prostatabesvär och prostatektomi de viktigaste kända riskfaktorerna.

Behandling och träning

Bara 20–50 procent söker vård, trots att urininkontinens går att behandla. Bäckenbottenträning ger subjektiv förbättring hos många med måttlig ansträngningsinkontinens och är också förebyggande – särskilt efter förlossning. Samma typ av träning kan hjälpa män efter prostatakirurgi. Blåsträning används vid trängningsinkontinens; läkemedel och i vissa fall östrogen kan också komma i fråga. Vissa läkemedel (vattendrivande, lugnande, kramplösande) kan i stället bidra till inkontinens.

Praktisk vägledning om bäckenbottenträning och knipkulor finns på knipkulor.se. Vid kvarstående besvär – kontakta vårdcentral, barnmorska, fysioterapeut eller uroterapeut. Mer information finns på 1177.se.

När ska du söka vård?

Kontakta vården vid smärta, blödning, feber, kvarstående besvär eller om du är orolig. Mer vägledning finns på 1177.se. Vid våld eller akut fara: ring 112 eller kontakta Kvinnofridslinjen 116 016.

Vanliga frågor

Vad är urininkontinens?

Ofrivilligt urinläckage som är ett socialt eller hygieniskt problem. Det kan röra sig om ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens eller en blandning.

Kan bäckenbottenträning hjälpa?

Ja. Många med måttlig ansträngningsinkontinens blir bättre av regelbunden bäckenbottenträning, och träningen är också förebyggande. På knipkulor.se finns praktisk vägledning.

När ska jag söka vård?

När läckaget påverkar vardagen, sömnen eller sexlivet, eller om du är orolig. Börja hos vårdcentral, barnmorska eller uroterapeut. Råd finns på 1177.se.