Orsaker till erektionsproblem

Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom manlig sexualitet. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.

Ofta om det är fysiologiska problem som är den ursprungliga orsaken kommer de psykologiska smygande, när tron på den egna förmågan blir svagare. Därför är det klokt att förstå båda spåren – även om du redan har en stark misstanke om vad som ligger bakom.

Fysiska orsaker

Om problemen är fysiska brukar besvären komma gradvis och morgon- och nattståndet försvinna. Lusten brukar däremot vara oförändrad. Vanliga bakomliggande faktorer är hjärt-kärlsjukdom, diabetes, läkemedelsbiverkningar, nervpåverkan, åldersförändringar och livsstilsfaktorer som rökning.

Psykologiska orsaker

Vid psykiska orsaker är det oftast tvärtom. Det är inga problem att få stånd vid onani och man kan fortfarande få erektion på natten och morgonen, men tillsammans med en partner kan erektionen vika. Stress, depression, prestationsångest och relationsproblem är vanliga bidragande faktorer.

Så använder du kunskapen praktiskt

Notera när erektionen fungerar och när den inte gör det.

Titta på livsstil, sömn, alkohol och läkemedel.

Prata med partnern så att tystnaden inte skapar mer stress.

Överväg hjälpmedel som potenspump och potensring medan du utreder vidare.

Sök vård om besvären är nya, plötsliga eller kopplade till andra sjukdomssymptom – se när du ska söka läkare.

Vanliga frågor

Kan orsaken vara både fysisk och psykisk?

Ja. Det är vanligt att en fysisk störning skapar prestationsångest, som sedan förvärrar besvären ytterligare. Vad betyder kvarvarande morgonstånd?

Om du fortfarande får erektion på natten eller morgonen men inte med partner kan psykiska faktorer spela stor roll. Det utesluter dock inte att du bör utredas medicinskt vid långvariga besvär.

När blodgenomströmningen är nedsatt kan erektionen hämmas. Högt blodtryck och åderförkalkning gör att blodet har svårare att nå kroppens organ – inklusive penis. Ca 40 % av dem som har en hjärt-kärlsjukdom har även problem med erektionen. För män över 50 orsakas problemen ofta till stor del av hjärt-kärlfaktorer.

I vissa fall orsakar själva medicineringen erektionsproblem, till exempel blodtrycksmediciner, kärlvidgande medel, hjärtmediciner, vätskedrivande preparat och betablockerare. Prata med din läkare om byte kan vara möjligt.

Diabetes

Ungefär hälften av diabetiker har någon form av nedsatt erektionsförmåga. Ibland är erektionsproblem till och med första tecknet på diabetes. När värdena stabiliseras kan besvären förbättras. Vid långvarig diabetes kan blodcirkulation och vävnadselasticitet i penis påverkas mer bestående.

Genomsnittligt får en diabetiker problem med erektionen cirka 10 år tidigare än icke-diabetiska män.

Läkemedel och hormoner

Det är ofta svårt att avgöra om störningen beror på sjukdomen eller läkemedlet. Antidepressiva, blodtrycksmedel, lugnande medel, vattendrivande medel, cancerbehandling och östrogen kan påverka. Informera alltid läkaren om biverkningar.

Minskad lust och nedsatt erektion kan bero på låg testosteronnivå, men det är mindre vanligt än många tror. Undersök gärna halten om både erektion och lust är nedsatt. Extra testosteron utan medicinsk indikation kan minska kroppens egen produktion.

Nerver, skador och operationer

Parkinson, MS, stroke, skallskador och ryggmärgsskador kan påverka nervsignalerna till penis. Operationer i bäckenområdet, inklusive prostatakirurgi, innebär också risk för påverkan på kärl och nerver.

Ålder, fetma och livsstil

Med åldern tar det ofta längre tid att få erektion och återhämtning. Det är inte samma sak som impotens. Var fjärde man över 65 och varannan över 75 har ofta potensstörningar, men många äldre har ändå ett välfungerande sexliv.

Fetma, rökning, tungt alkoholbruk, droger och anabola steroider påverkar negativt. Nikotin ger kärlsammandragning. Missbruk skadar organ och hormonbalans. Läs mer i vår guide om livsstil och potens.

Ny partner och blandade orsaker

En ny partner kan ge tillfällig sviktande erektion – oftast av psykiska skäl som prestationsångest. Problemen kan också se olika ut: svårt att få stånd, svårt att behålla det, eller längre tid mellan utlösningar. Jämför alltid med hur ditt eget sexliv såg ut innan besvären började.

Undersökningar har visat att 35–90 % av män med depression upplever någon form av erektionsstörning. Problemen hör ofta ihop: depression kan ge potensbesvär, och potensbesvär kan fördjupa depressionen.

Antidepressiva kan ge biverkningar hos ungefär 15 %. Informera läkaren – ofta går det att byta preparat. I de flesta fall går erektionsproblemen att behandla oavsett om de beror på depressionen eller medicinen.

Stress och livssituation

Mycket arbete, många måsten, lite fritid och brist på sömn påverkar erektionen negativt. Ekonomisk stress, arbetslöshet och sorg kan göra samma sak. Erektionen kan då fungera som en varningssignal om att vardagen behöver förändras.

Tankar som ”jag misslyckas säkert igen” blir snabbt en egen stressfaktor. Många män väntar i flera år innan de söker hjälp, vilket gör mönstret svårare att bryta.

Prestationsångest och oro

När sex blir ett uthållighetstest i stället för närhet påverkas erektionen sällan positivt. Oron för att inte klara samlag kan i sig orsaka misslyckande. Fokus flyttas från partnern och njutningen till att ”klara sig” – något som partnern ofta upplever som mer belastande än själva erektionsproblemet.

Relation och sexuell avhållsamhet

Problem i relationen, eller att man tröttnat på partnern, kan göra att erektionen inte fungerar. En ny partner kan också skapa tillfällig osäkerhet. Regelbundet sexliv och fysisk stimulering underlättar, eftersom penis – likt övriga kroppen – mår bra av användning. Kroppen tränar ofta erektionen under nattsömnen.

Vad du kan göra redan nu

Gå igenom livssituationen och förändra en sak i taget.

Ta pauser, rör på dig och gör något enbart för din egen skull.

Prata öppet med partnern i stället för att undvika närhet.

Överväg hjälpmedel som tar bort prestationskrav – se instruktionen.