Ofrivillig barnlöshet

Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom sexuella problem. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.

Ofrivillig barnlöshet

Ofrivillig barnlöshet drabbar mellan 10-15 procent av alla par. Du som under ett års tid försökt bli gravid utan att lyckas kan kontakta en gynekologisk mottagning för utredning.

Ofrivillig barnlöshet betyder att ett par försökt att bli gravida i minst ett år utan att lyckas. Idag räknar man med att drygt hälften av dessa par kan få barn efter utredning och behandling. Den andra hälften är infertila och har alltså ingen möjlighet att föda egna barn. Läs mer under länkarna till höger.

Med stigande ålder har kvinnan svårare att bli gravid. Redan före 35 års ålder minskar hennes fruktsamhet. Även mannens fruktsamhet sjunker något med åren. Till skillnad från kvinnan, vars ägg tar slut, produceras hos mannen nya spermier livet ut.

Orsaker till infertilitet

Hos kvinnor

* Skador på äggledaren

* Rubbningar i ägglossningen

* Endometrios

* Äggstocksfunktion

* Äggens kvalitet

* Kromosomavvikelser

* En kombination av flera orsaker

Hos män

* Störd spermiebildning

* Störd spermietransport och utlösning

* Inflammationer och infektioner

* Kromosomavvikelser

* En kombination av flera orsaker

Hos omkring tio procent av män och kvinnor som drabbas av ofrivillig barnlöshet går det inte att hitta någon orsak vid en rutinundersökning.

Lesbiska par

Lesbiska kvinnor kan precis som heterosexuella par gå på utredning och få behandling. Eftersom lesbiska par oftast inte söker hjälp av en medicinsk anledning måste de i förväg bestämma vem av dem som ska genomgå utredning och behandling.

För att få bli inseminerad måste den kvinna som insemineras vara sambo med en annan kvinna eller vara registrerad partner. Om kvinnorna är överens om behandlingen kommer båda att räknas som förälder. Detta gäller inte om man insemineras utomlands.

Sök vård

Om du vill ha barn och under ett års tid försökt bli gravid men inte lyckats, har du möjlighet att kontakta en gynekologisk mottagning för att göra en utredning.

Undersökning/utredning

Du börjar med en undersökning hos en gynekolog i öppenvården. Paret söker sig dit gemensamt. Först tar läkaren reda på om man har samlag tillräckligt ofta och vid de tider när möjligheten att bli gravid är som störst. Läkaren tar också reda på om det finns några sexuella problem som till exempel tillfällig impotens.

Om orsaken inte finns här går undersökningen vidare för att man ska kunna ta reda på:

* om mannen har tillräckligt med spermier av bra kvalitet

* om kvinnans äggstockar fungerar på ett bra sätt och kan bilda normala mogna ägg

* om kvinnan har ägglossning

* om kvinnans äggledare fungerar så att ett ägg kan fångas upp och befruktas av spermier som simmat upp i äggledarna

* om det befruktade ägget kan transporteras till livmodern

Undersökningarna ovan görs antingen hos gynekologen inom öppenvården eller på fertilitetsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. För det behövs en remiss.

Om utredningen inte visar något onormalt görs, efter en individuell bedömning, max fyra inseminationer. Om det inte fungerar kan paret få IVF-behandling, som ofta kallas provrörsbefruktning. Även lesbiska kvinnor kan få IVF-behandling.

IVF-behandlingen ges bara till barnlösa par. Par som redan har ett barn har inte möjlighet att få behandlingen.

Behandling

När utredningen är klar och du fått reda på att du har möjlighet att behandlas skickar gynekologen en remiss till fertilitetsenheten. I Stockholms län sker detta på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Vilken behandlingen blir beror på resultatet av undersökningarna.

Inför behandlingen träffar paret en läkare för eventuellt kompletterande uppgifter och information kring behandlingen. Därefter bestämmer paret tillsammans med läkaren om de vill påbörja en behandling och i så fall vilken.

Här beskrivs de fyra vanligaste typerna av fertilitetsbehandling. Beroende på orsak finns även andra individuellt anpassade behandlingar.

Stimulering av äggstockarna

Stimulering av äggstockarna används för att öka effektiviteten vid en insemination av spermier eller vid provrörsbefruktning. Tillväxten av äggblåsor i äggstocken stimuleras med hjälp av hormoner.

Insemination

Konstgjord överföring av spermier eller insemination görs när kvinnan är fruktsam. Sädesvätskan förs in i slidans övre del. Om barnlösheten beror på att mannens spermier inte kan ta sig igenom sekretet i kanalen upp till kvinnans livmoder görs inseminationen direkt i livmodern.

Om mannens spermier är av god kvalitet, kan inseminationen göras med dessa, annars med spermier från en givare.

Provrörsbefruktning

Provrörsbefruktning, IVF, betyder att kvinnan hormonbehandlas och att ett eller flera ägg sedan hämtas från hennes äggstockar och befruktas med mannens spermier. Befruktningen, när ägg och spermier smälter samman, sker i laboratorium. Sedan förs ett – i undantagsfall två – ägg över till livmodern. För att livmoderslemhinnan ska kunna ta emot ägget ges hormonbehandling.

Om ett embryo med god kvalitet inte används kan det frysas ned. Det kan sedan användas om det befruktade ägg som förts in i kvinnan inte leder till graviditet. Det nedfrysta embryot kan också användas senare.

Ägg- eller spermiedonation

Ägg- eller spermiedonation är tillåten vid provrörsbefruktning. Om kvinnan saknar fungerande ägg, eller om mannens spermier inte fungerar kan befruktningen ske med hjälp av donation.

Det går inte att få både ägg- och spermiedonation.

Källa: Vårdguiden