Kvinnlig sexualitet
Menskopp
Senast granskad:
Menskoppen fångar upp mensblodet i slidan utan att suga upp den naturliga fukten. Här får du praktiska råd om användning och skötsel.
Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom kvinnlig sexualitet. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.
Kort sagt
- Menskoppen samlar upp blodet utan att suga upp slidans naturliga fukt – den sitter lägre än en tampong.
- Välj storlek efter tillverkarens guide; vattenbaserat glidmedel underlättar ofta insättningen.
- Sköt och förvara koppen enligt anvisning; den är inte ett preventivmedel.
- Informationen ersätter inte individuell medicinsk rådgivning – kontakta vården vid behov.
Menskoppen är ett mensskydd som förs in i slidan och fångar upp menstruationsblodet. Skillnaden jämfört med tamponger är att underlivets naturliga fukt inte sugs upp. Olika modeller av silikon, latex och plastmaterial finns.
De menskoppar som går att få tag på i Sverige (till exempel Keeper, Mooncup, DivaCup och Lunette) är flergångsprodukter, men det finns även engångskoppar. Menskoppen är inte ett preventivmedel.
De återanvändbara menskopparna är klockformade och viks innan de förs in i slidan. Väl inne vecklar de ut sig och skapar en tät försegling som hindrar läckage. Menskoppar ska sitta lågt i slidan – lägre än tamponger, som skjuts upp så långt det går.
Insättning och tömning
Vid behov kan ett vattenbaserat glidmedel underlätta insättningen. Observera att menskoppar av latex förstörs av oljebaserade glidmedel och vaselin, medan menskoppar av silikon skadas av silikonbaserat glidmedel.
Vid tömning måste förseglingen brytas innan koppen tas ut, annars kan det kännas obehagligt. Tryck på sidan av koppen så att den kläms ihop och undertrycket släpper. Många modeller har ett skaft ("antenn") på undersidan som kan klippas av till lämplig längd. Har koppen hamnat högt upp kan den krystas ned med underlivets muskulatur.
Menskoppen kan användas vid bad och simning och behöver inte tas ut vid toalettbesök. Den kan bäras i upp till 12 timmar mellan tömningarna – det går alltså bra att sova med den. Töm oftare vid rikligt flöde, typiskt 2–5 gånger per dygn.
Storlek
Många märken finns i två storlekar. En vanlig tumregel är att den mindre storleken passar dig som inte fött barn, och den större dig som fött barn – men följ alltid tillverkarens egen storleksguide, eftersom mått och rekommendationer skiljer sig mellan modeller.
Skötsel
En återanvändbar menskopp tvättas med tvål och vatten. En barntandborste kan användas för att komma åt överallt. Silikonkoppar kan dessutom kokas eller steriliseras enligt tillverkarens anvisning. Följ alltid skötselanvisningen för att inte skada koppen.
När den inte används ska menskoppen förvaras luftigt, till exempel i en tygpåse – inte i lufttät förpackning. En återanvändbar menskopp kan användas i många år och ger då mindre avfall än engångsskydd.
TSS (toxic shock syndrome)
Det finns otillräckligt med data för att säkert säga om menskoppar ökar risken för toxic shock syndrome (tampongsjuka). Eftersom sjukdomen är ovanlig syns en eventuell riskökning sällan i statistiken. De flesta tillverkare avråder personer som haft TSS från att använda menskopp. Inga tester har kunnat påvisa att menskopp ökar risken för TSS på samma sätt som vissa tamponger gjort.
De flesta behöver en inlärningsperiod innan menskoppen fungerar perfekt. Vissa upplever minskade svampbesvär, andra får tillfälligt fler urinvägsinfektioner under inlärningsfasen.
När ska du söka vård?
Kontakta vården vid smärta, blödning, feber, kvarstående besvär eller om du är orolig. Mer vägledning finns på 1177.se. Vid våld eller akut fara: ring 112 eller kontakta Kvinnofridslinjen 116 016.
Vanliga frågor
Hur länge kan jag ha menskoppen inne?
Upp till cirka 12 timmar mellan tömningarna räcker för de flesta, men töm oftare vid rikligt flöde. Följ alltid tillverkarens anvisning.
Vilken storlek ska jag välja?
Många märken har två storlekar; en vanlig tumregel är mindre storlek om du inte fött barn och större om du har. Följ dock tillverkarens egen storleksguide.
Ökar menskopp risken för TSS?
Det finns otillräckliga data. Har du tidigare haft toxic shock syndrome avråder de flesta tillverkare från menskopp. Sök vård vid hög feber, illamående eller kraftig sjukdomskänsla under mens.
Relaterade guider
- Kvinnans yttre könsorganKvinnans yttre könsorgan Kvinnans yttre könsorgan Alla människor ser olika ut och det gäller även våra mest intima delar. Precis som att vissa har en stor eller sned näsa kan en kvinnas blygdläppar vara olika stora eller vara mer eller mindre håriga. Dessutom ändrar de färg och form vid sexuell upphetsning eller graviditet. Fitta, mus, … Fortsätt läsa ”Kvinnans yttre könsorgan”
- Söka vård vid vestibulitSöka vård vid vestibulit: när du ska höra av dig, vart du vänder dig, hur du förbereder besöket och vad vården kan göra.
- EndometriosEndometrios Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom då vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern. I Sverige har ungefär tio procent av kvinnor i barnafödande ålder sjukdomen. Om du har mycket ont vid mens, riklig mens, ont vid samlag och/eller ont när du kissar eller bajsar bör du kontakta husläkare eller gynekolog. Endometrios innebär att … Fortsätt läsa ”Endometrios”
- Att möta kvinnor med handikappSex och dating vid funktionsnedsättning: respekt, samtycke, praktisk tillgänglighet och vanliga misstag – sakligt.
- Klimakteriebesvär och sexI klimakteriet blir slemhinnorna ofta torrare och sex kan kännas annorlunda. Glidmedel, tid och vård vid behov gör stor skillnad.