Kvinnlig sexualitet
Livmoderframfall (Prolaps)
Senast granskad:
Livmoderframfall (Prolaps) Framfall, som livmoderframfall, beror sannolikt på dåligt fungerande stödjevävnad eller på att ligamenten töjs ut. Livmodern och andra organ i bäckenets nedre del hålls på plats av de muskler och ligament som fäster i bäckenbenen. Vänd dig till en gynekologmottagning om du har tecken på framfall för att kunna utesluta allvarligare orsaker till … Fortsätt läsa ”Livmoderframfall (Prolaps)”
Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom kvinnlig sexualitet. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.
Kort sagt
- Livmoderframfall (Prolaps).
- Livmoderframfall innebär att livmodern sjunker från sitt normala läge ner i slidan. Ibland kan också främre eller bakre väggen av slidan bukta ner. Ibland förekommer alla dessa tre typer av framfall tillsammans och iblan.
- Informationen ersätter inte individuell medicinsk rådgivning – kontakta vården vid behov.
Livmoderframfall (Prolaps)
Framfall, som livmoderframfall, beror sannolikt på dåligt fungerande stödjevävnad eller på att ligamenten töjs ut. Livmodern och andra organ i bäckenets nedre del hålls på plats av de muskler och ligament som fäster i bäckenbenen. Vänd dig till en gynekologmottagning om du har tecken på framfall för att kunna utesluta allvarligare orsaker till symtomen.
Livmoderframfall innebär att livmodern sjunker från sitt normala läge ner i slidan. Ibland kan också främre eller bakre väggen av slidan bukta ner. Ibland förekommer alla dessa tre typer av framfall tillsammans och ibland förekommer de var för sig.
Vaginaltoppsframfall, där hela slidtoppen kan komma fram genom slidöppningen, kan ses efter det att livmodern har opererats bort.
Framfall kan även förekomma i lindrig form en tid efter en förlossning för att sedan gå tillbaka. Risken för framfall ökar med åldern. Muskler och ligament i bäckenbotten försvagas naturligt när man blir äldre. Täta graviditeter och komplicerade förlossningar är bidragande orsaker.
En tredjedel av alla kvinnor med framfall har också inkontinenssymtom. Även en ärftlig defekt i bindväven kan bidra till framfall.
Symtom
Vanligaste besvären vid framfall är känslan av att något ”putar ut”, så kallad globuskänsla. Känslan av tyngd i underlivet blir särskilt tydlig efter ansträngning, till exempel tunga lyft. Det kan framför allt vara svårt att starta tömningen av urinblåsan men det kan även vara svårt att tömma blåsan fullständigt.
Ibland kan det vara så svårt att tömma ändtarmen att man behöver sätta in ett finger i slidan för att hålla emot den bakre väggen för att få ut avföringen. Man kan även ha både urin-, gas- och avföringsinkontinens.
Egenvård
Om du är överviktig kan du försöka gå ned i vikt, eftersom det brukar minska besvären. Ju mer övervikt desto större blir påfrestningen på bäckenbotten. En viktnedgång, om så bara på några kilo kan förbättra besvären avsevärt. Du bör undvika förstoppning då det ökar påfrestningen på bäckenbotten.
Bäckenbottenträning
Studier har visat att man inte kan träna bort ett framfall men knipövningar är bra för att lära sig att hitta sin muskulatur och förbättra stabiliteten i bäckenbotten.
Dra ihop musklerna i underlivet på samma sätt som när sitter du på toaletten och vill avbryta urinstrålen. Det är en bra vana att göra knipövningar ett par minuter varje dag.
Sök vård
Om du har tecken på framfall bör du vända dig till en gynekologmottagning för en undersökning så att man kan utesluta allvarligare orsaker till dina symtom.
Behandling
Ringbehandling
En så kallad prolapsring kan lindra symtomen. Vissa mjuka ringar kan du lära dig att ta ut och sätta in själv. Ringbehandling bör alltid kombineras med lokalt verkande östrogen, eftersom det motverkar irritation och skavsår.
Första kontrollen av ringen kan ske 2-3 månader efter att den satts in för att följa upp behandlingen och för att utesluta att den har orsakat sår i slemhinnan. Därefter kan kontrollerna glesas ut.
Kirurgisk behandling
Om ringen inte fungerar eller att kvinnan inte vill använda den så kan man göra en framfallsoperation. Syftet med en operation är att återställa läget av den del av slidan eller livmodern som faller fram och därigenom bota besvären.
Man kan operera både fram- och bakväggen av slidan. När livmodern glidit ner kan man ta bort delar av livmoderhalsen eller hela livmodern. Det är vanligt med återfall efter en framfallsoperation, men det behöver inte betyda att du får besvär och behöver opereras om.
Mer om kirurgisk behandling
Med ökad kunskap om framfall, prolaps, och de besvär som kan uppkomma efter för omfattande operationer, så använder man idag en alltmer individanpassad operationsmetod. Där åtgärdar man specifika svagheter och de besvär som du har. Ibland kan man stoppa in konstgjorda material för att förbättra hållfastheten.
Det är inte helt ovanligt att få återfall efter en operation, att besvären kommer tillbaka. Man kan då lägga in stödjande nät som man fäster i ligament inne i bäckenet.
Det är idag alltmer etablerat att man inte ska operera eller ringbehandla kvinnor som inte har några symtom av sitt framfall.
Läkemedel
För att underhålla slidans slemhinna vid framfall kan du behandla lokalt med östrogen.
Källa: Vårdguiden
Inlagd: 2008-11-06
När ska du söka vård?
Kontakta vården vid smärta, blödning, feber, kvarstående besvär eller om du är orolig. Mer vägledning finns på 1177.se. Vid våld eller akut fara: ring 112 eller kontakta Kvinnofridslinjen 116 016.
Vanliga frågor
Vad bör jag veta om livmoderframfall (prolaps)?
Livmoderframfall (Prolaps) Framfall, som livmoderframfall, beror sannolikt på dåligt fungerande stödjevävnad eller på att ligamenten töjs ut. Livmodern och andra organ i bäckenets nedre del hålls på plats av de muskler och ligament som fäster i bäckenbenen. Vänd dig till en gynekologmottagning om du har tecken på framf
När ska jag söka vård angående livmoderframfall (prolaps)?
Sök vård om du har smärta, blödning, feber, plötsliga symptom eller om besvären påverkar vardagen. På 1177.se hittar du råd om vart du ska vända dig. Vid akuta situationer, ring 112.
Relaterade guider
- Kvinnans yttre könsorganKvinnans yttre könsorgan Kvinnans yttre könsorgan Alla människor ser olika ut och det gäller även våra mest intima delar. Precis som att vissa har en stor eller sned näsa kan en kvinnas blygdläppar vara olika stora eller vara mer eller mindre håriga. Dessutom ändrar de färg och form vid sexuell upphetsning eller graviditet. Fitta, mus, … Fortsätt läsa ”Kvinnans yttre könsorgan”
- Söka vård vid vestibulitSöka vård vid vestibulit: när du ska höra av dig, vart du vänder dig, hur du förbereder besöket och vad vården kan göra.
- MenskoppMenskoppen fångar upp mensblodet i slidan utan att suga upp den naturliga fukten. Här får du praktiska råd om användning och skötsel.
- EndometriosEndometrios Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom då vävnad som liknar livmoderslemhinnan finns utanför livmodern. I Sverige har ungefär tio procent av kvinnor i barnafödande ålder sjukdomen. Om du har mycket ont vid mens, riklig mens, ont vid samlag och/eller ont när du kissar eller bajsar bör du kontakta husläkare eller gynekolog. Endometrios innebär att … Fortsätt läsa ”Endometrios”
- Att möta kvinnor med handikappSex och dating vid funktionsnedsättning: respekt, samtycke, praktisk tillgänglighet och vanliga misstag – sakligt.