Cancer i urinblåsan
Cancer i urinblåsan är den näst vanligaste formen av cancer i urinvägarna. Sök vård om du har blod i urinen, du behöver kissa oftare än vanligt eller det svider när du kissar och du har ont över blygdbenet. Hos många kan tumören enkelt tas bort, men återkommande kontroller måste göras. I vart tredje fall har tumören växt så djupt att en mer avancerad behandling krävs.
Antalet nya fall av cancer i urinblåsan ökar stadigt och idag blir cirka 2 000 personer sjuka varje år. 75 procent av dessa är män och sjukdomen är vanligast hos äldre personer. Näst efter prostatacancer är cancer i urinblåsan den vanligaste formen av cancer i urinvägarna.
Urinvägarna har samma slemhinna hela vägen från njurbäckenet, ned via urinledarna och ut i urinblåsa och urinrör. Tumörer kan uppstå i hela systemet, men det är vanligast med tumörer i urinblåsan.
Det finns ett tydligt samband mellan rökning och cancer i urinblåsan, men rökning är inte den enda orsaken. Studier har visat att vissa kemikalier inom industrin kan påverka uppkomsten av cancer i urinblåsan.
Symtom
Det vanligaste och viktigaste symtomet på cancer i urinblåsan är blod i urinen. Andra symtom kan vara att du måste kissa ofta, att det svider när du kissar eller det gör ont över blygdbenet, ungefär som vid en urinvägsinfektion.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00.
Sök vård
Du ska alltid kontakta din vårdcentral eller sjukhus om:
* Du har blod i urinen. Det räcker med att du sett blod i urinen en gång för att det ska finnas anledning att undersöka orsaken
* Du behöver kissa oftare än vanligt.
* Det svider när du kissar och/eller du har ont över blygdbenet.
Undersökning
Vid blödning från urinvägarna eller om man av andra skäl misstänker cancer i urinblåsan görs en undersökning där läkaren för in ett optiskt instrument via urinröret, så kallad cystoskopi. Denna undersökning kompletteras med ultraljud och röntgen av njurarna.
Behandling
Hos mer än hälften av patienterna är tumören inget direkt hot mot hälsan och kan relativt enkelt tas bort med hjälp av ett instrument som förs in via urinröret. Detta ingrepp kräver alltid bedövning och görs när du ligger inne på sjukhus.
Prognosen är god eftersom dessa tumörer sällan växer på djupet. Däremot återkommer tumörerna ofta. Därför är det nödvändigt med livslånga kontroller. Vid täta återfall görs ibland en så kallad urinblåssköljning med cytostatika, cellgiftspreparat eller tuberkulosvaccin.
Ungefär en tredjedel av tumörerna växer redan vid första tillfället på djupet in i blåsväggens muskulatur eller ut genom urinblåsans vägg. Det ökar risken att cancern sprider sig vidare till lymfkörtlar och andra organ.
De tumörerna kräver därför mycket mer avancerad behandling. Om tumören är begränsad till urinblåsan och du tål en operation måste hela urinblåsan tas bort, så kallad cystektomi. Hos män avlägsnas samtidigt prostatakörteln och hos kvinnor ibland livmoder och äggstockar.
Det är ett ingrepp som får stora konsekvenser för den som opereras. Antingen får du en ny urinblåsa uppbyggd av tarm som gör att du kan kissa den vanliga vägen, eller en stomi som tappas med kateter eller töms ut i ett urinuppsamlande bandage placerat på bukväggen. Praktiskt taget alla män förlorar sin erektionsförmåga.
Om tumören är mycket avancerad eller har spridit sig ges cytostatika, cellgift, ensamt eller tillsammans med en operation. Behandlingen kan ge symtomlindring och ökad levnadslängd, men botar inte patienten annat än i undantagsfall. Strålbehandling används inte så ofta, men ges ibland för att lindra smärtor och blödningar eller om en operation inte kan genomföras.