Transvetism faq

Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom övriga ämnen. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.

Transvestism – i dag ofta kallat crossdressing – innebär att en person ibland eller ofta har ett könsuttryck som skiljer sig från det som omgivningen förväntar sig utifrån personens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, frisyr, röst eller kroppsspråk. Här besvarar vi de vanligaste frågorna, med utgångspunkt i modern kunskap och terminologi.

Vad är transvestism?

Transvestism handlar om könsuttryck – alltså hur man uttrycker kön utåt – inte om vem man är eller vem man attraheras av. En person som ägnar sig åt crossdressing gör det för att det känns rätt, meningsfullt eller befriande, och behovet är för många djupt rotat sedan barndomen. Hur ofta och i vilka sammanhang det sker varierar stort: en del klär om hemma, andra lever öppet med ett varierat könsuttryck. Hur många som ägnar sig åt crossdressing är inte kartlagt, men det är betydligt vanligare än många tror.

Är det samma sak som att vara transsexuell?

Nej. Att vara transsexuell, eller att ha könsdysfori, innebär att ens könsidentitet – den inre upplevelsen av vilket kön man har – inte stämmer överens med det kön man tilldelades vid födseln. Många i den situationen vill förändra kroppen eller det juridiska könet. Transvestism handlar i stället om uttryck: de flesta som crossdressar identifierar sig med sitt registrerade kön och vill varken byta kropp eller juridiskt kön. Begreppet transperson används i dag som ett paraplybegrepp som kan rymma både transsexuella, ickebinära och personer som crossdressar – men det är alltid upp till var och en om man vill definiera sig så.

Är transvestism en sjukdom?

Nej. Transvestism är varken en psykisk sjukdom eller en störning. Socialstyrelsen tog bort transvestism ur den svenska sjukdomsklassifikationen redan 2009, just för att det inte är något sjukligt i att uttrycka kön på olika sätt.

Har det med sexuell läggning att göra?

Nej. Könsuttryck och sexuell läggning är två olika saker. Personer som crossdressar kan vara heterosexuella, homosexuella, bisexuella eller något annat – i samma utsträckning som befolkningen i övrigt. Det är också en myt att crossdressing i första hand skulle handla om sexuell tändning; för de allra flesta handlar det om identitet, uttryck och välbefinnande.

Vad säger lagen?

Det är en självklar rättighet att klä sig som man vill – det finns ingen lag som begränsar könsuttryck. Sedan 2009 finns dessutom ett uttryckligt skydd i diskrimineringslagen (2008:567): diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck omfattar alla vars könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det registrerade könet, vilket inkluderar personer som crossdressar. Skyddet gäller bland annat i arbetslivet, i skolan och i vården. Sedan 2019 omfattas transpersoner även av straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp.

Hur bemöter man en person som crossdressar på ett bra sätt?

Som vilken människa som helst: med vanlig respekt. Några enkla utgångspunkter:

• Se personen, inte kläderna – könsuttryck säger ingenting om vem någon är som människa
• Fråga vid behov vilket namn och pronomen personen vill att du använder, och respektera svaret
• Ställ inte närgångna frågor om kropp eller privatliv som du inte skulle ställa till någon annan
• Omgivningens acceptans spelar stor roll – fördomar och trakasserier, inte könsuttrycket i sig, är det som kan orsaka psykisk ohälsa