Tjocktarmscancer

Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom sexuella problem. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.

Tjock- och ändtarmscancer (Kolorektal cancer, Ändtarmscancer)

Orsakerna till cancer i tjock- eller ändtarmen är inte helt kända. Tjock- och ändtarmscancer ger oftast diffusa symtom. Det första symtomet kan vara att man behöver gå på toaletten färre eller fler gånger än tidigare. Sök vård om du har haft problem att bajsa i mer än två veckor eller om du får blod i bajset.

Det är stora likheter mellan cancer i tjock- och ändtarmen. Den medicinska termen är gemensam, kolorektal cancer. Kolon betyder tjocktarm och rektum ändtarm.

Tjocktarmen är en del av matspjälkningskanalen, som börjar med munnen och fortsätter med matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, ändtarmen och slutar med analöppningen. Det finns ingen tydlig övergång mellan tjocktarmen och ändtarmen.

Orsakerna till cancer i tjock- eller ändtarmen är inte helt kända. Men studier visar att ärftliga faktorer har en viss betydelse. Det finns mycket som talar för att vad vi äter och hur vi lever i övrigt har betydelse för att utveckla tjocktarmscancer.

Det finns vissa tarmsjukdomar som ökar risken för tjocktarmscancer, bland annat ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Dessa sjukdomar orsakar inflammation i tarmen och då bildas ovanligt många nya celler. Den här inflammatoriska tillväxten av celler tros öka cancerrisken.

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Tjocktarmscancer är lika vanlig hos män som hos kvinnor, medan ändtarmscancer är lite vanligare bland män. 75 procent av patienterna är över 65 år.

Symtom

Tjock- och ändtarmscancer ger oftast otydliga symtom. Det första tecknet kan vara att man behöver gå på toaletten färre eller fler gånger än tidigare. Det kan handla om diarréer eller förstoppning som inte går över.

Blod och/eller slem i avföringen kan också vara symtom på cancer. Ibland märks cancern när det gått ganska lång tid som akut smärta. Detta för att cancern stoppar upp tarmkanalen eller att den vuxit ut genom tarmväggen. Blodbrist, trötthet och viktminskning är andra symtom som kan betyda att sjukdomen har gått långt.

Förebyggande

Orsakerna till tjock- och ändtarmscancer är inte helt kända och det är därför svårt att ge råd om vad som kan vara förebyggande. Nya studier visar att våra matvanor har betydelse för risken att utveckla mag- och tarmsjukdomar, däribland cancer.

Det bästa råd man kan ge i dag är att äta mycket frukt och grönsaker, helst flera gånger om dagen. Fiberrik mat är också bra för oss och kan kanske förebygga flera sjukdomar, bland annat cancer.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00.

Sök vård

De flesta symtomen på tjocktarms- och ändtarmscancer är diffusa, men om du får:

* förändrade avföringsvanor som håller i sig mer än två veckor bör du kontakta din vårdcentral för en undersökning.

* blod i avföringen bör du genast kontakta akutmottagning på sjukhus för undersökning.

Undersökning

För att ställa diagnos vid misstanke om tjocktarmscancer brukar läkaren börja känna på magen med sina händer för att upptäcka ojämnheter eller onormala hårdheter. Ändtarmen undersöks med ett behandskat finger som sticks in via analöppningen. I undersökningen ingår även blod- och avföringsprov.

Det finns två olika metoder som kan användas i den fortsatta undersökningen, röntgen eller koloskopi. I dag finns också möjlighet att upptäcka små förändringar i tarmen med datortomografi eller magnetkamera.

Om det visar sig att diagnosen är cancer i tjock- eller ändtarm tar man genast reda på hur utbredd den är. Ultraljud används för att undersöka om cancern har spridit sig till levern. Med lungröntgen kontrolleras att inga dottertumörer, metastaser finns i lungorna.

Behandling

Tjock- och ändtarmscancer opereras alltid om det är möjligt. För att förebygga infektioner får patienten antibiotika före ingreppet och efter operationen ges cytostatika, cellgifter för att förbättra resultatet av behandlingen.

Det finns olika sätt att genomföra operationen. Vilken metod som används beror på var i tarmen cancern finns, hur den växer och hur utbredd den är. Ibland används titthålskirurgi, så kallad laparoskopi, för att ta bort tjocktarmscancer. Studier visar att patienten tillfrisknar snabbare efter en titthålsoperation än efter en traditionell bukoperation som är ett mycket större ingrepp.

Om cancern sitter mycket långt ned i ändtarmen tas slutmuskeln bort och då görs samtidigt en stomioperation. Hos kvinnor växer ibland cancern fram mot slidan och då kan det bli nödvändigt att ta bort bakre delen av slidan tillsammans med ändtarmen. Om cancern sitter lokalt i tarmens slemhinna och tas bort vid operation är risken för återfall mycket låg.

Om cancern har spritt sig till lymfkörtlarna i buken kan man även ge förebyggande behandling med cytostatika efter operationen.