Prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige följd av bröstcancer, som är den näst vanligaste. Vad som orsakar sjukdomen är inte känt. Om du får symtom rör det sig oftast om svårigheter att kissa, samma typ av besvär som du kan få vid godartad prostataförstoring. Om tumören växer utanför prostatakörteln eller har spritts till andra delar av kroppen kan smärtor vara första symtomet. Kontakta din husläkare om du får besvär med att kissa, oroar dig för prostatacancer eller har nära släktingar med prostatacancer och själv har passerat 45-års ålder.
Prostata är en valnötsstor körtel som omsluter urinrörets övre del, alldeles under urinblåsan hos män. Körtelns uppgift är att producera en vätska som gör spermierna dugliga för befruktning.
Varför prostatacancer uppstår vet man inte säkert. Sjukdomen är vanlig i Skandinavien och USA medan den är ovanlig i Kina och Japan. Detta tyder på att livsstil, födointag och miljö har betydelse för risken att drabbas. Man vet också att ungefär tio procent av alla som får prostatacancer har en ärftlig form av sjukdomen.
Under de senaste tio åren har antalet nya fall av prostatacancer fördubblats i Sverige, från cirka 5000 till 10000 fall per år. En förklaring är att antalet äldre män i Sverige ökar och risken att få prostatacancer ökar med stigande ålder. Den viktigaste förklaringen till ökningen är att fler män genomgår hälsokontroll för prostatacancer idag än för 10 år sedan.
Tumören börjar växa inuti prostatan, i körtelrören. Är den aggressiv och blir tillräckligt stor kan den växa ut till omgivningen och också sprida sig genom dottersvulster (metastaser) i första hand till lymfkörtlar och till skelettet.

Symtom
Problem med att kissa är mycket vanligt hos äldre män och det är viktigt att veta att det oftast beror på godartad prostataförstoring och rubbningar i blåsfunktionen.
Tumörer i prostatakörteln växer i många fall långsamt och ofta tar det många år innan du får några symtom. I vissa fall med aggressiv tumör sker tillväxten snabbare. Problemen att kissa kan då bli mer uttalade, men ofta upptäcker man sjukdomen först när den har givit dottersvulster (metastaser).
De symtom du kan få är att det blir trögt att kissa, men också att du behöver gå oftare och att det blir bråttom till toaletten. Om sjukdomen har spritt sig (metastaserat) till skelettet får du oftast ont i ryggen eller bröstkorgen.

Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00.

Sök vård
Du bör kontakta din husläkare om du:
* Får urinträngningar eller andra vattenkastningsbesvär
* Oroar dig för prostatacancer
* Har nära släktingar med prostatacancer och själv har passerat 45-års ålder.

Hälsokontroll
I prostatakörteln bildas ett äggviteämne som kallas PSA (prostataspecifikt antigen). Ämnet finns normalt i mycket små mängder i blodet. Om du har prostatacancer ökar oftast halterna. Det betyder att man med ett enkelt blodprov kan identifiera män som har en ökad risk för prostatacancer.
Om du oroar dig för prostatacancer har du rätt att få ett PSA-prov taget. Du har också rätt att först få ingående information om vad testet kan leda till. Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancer som har utarbetats av ledande urologer och onkologer i Sverige.
Sådan information finns att läsa i länkarna till höger

Undersökning
Prostata är belägen alldeles framför ändtarmen och därför kan körteln undersökas genom att läkaren känner med ett finger i ändtarmen. Om tumören är tillräckligt stor kan den kännas som en knöl medan små tumörer oftast inte känns alls.
Om man känner en tumör eller om man har ett förhöjt PSA-värde utreder man oftast vidare med vävnadsprover (biopsier). Proverna tas i regel med ledning av ultraljud från en sond som förs in i ändtarmen. Med ledning av ultraljudsbilden bedövar man också före provtagningen. Eftersom proverna tas genom tarmväggen ger man antibiotika för att förebygga infektion.
Om vävnadsproverna visar prostatacancer gör man i vissa fall en skelettundersökning för att ta reda på om det finns metastaser i skelettet. I en del fall behöver man också utreda om det finns spridning till lymfkörtlarna innan man kan fatta beslut om behandling.

Behandling
Utredningen innan man beslutar om behandling syftar till att bedöma utbredningen av tumören och ytterst risken för att sjukdomen ska komma att ge symtom och påverka hälsan. Ett viktigt led är att ta reda på om tumören växer bara i och kring prostatan eller om det finns en spridning till andra organ, lymfkörtlar eller skelett.
Om det inte finns någon spridning kan man ofta ge botande behandling. Den kan bestå antingen av operation som innebär att man opererar bort körteln helt eller av strålbehandling. All behandling för prostatacancer kan ha ogynnsam inverkan på erektionsförmågan och efter operation finns också en risk för ett visst, oftast övergående urinläckage.
Oftast diskuterar du din behandling med en urologspecialist, men i många fall har läkaren först diskuterat och bedömt ditt fall tillsammans med ytterligare urologer och onkologer. Om det är aktuellt med botande behandling får du information om de olika tekniker som finns för både operation och strålbehandling. Ofta är det av medicinska skäl lämpligt med en särskild typ av behandling, men inte sällan finns det två behandlingar som är likvärdiga till sin effekt. I sådana fall kan du själv behöva göra ett val och i den processen får du hjälp och stöd av din läkare.
Om prostatacancern är liten och inte så aggressiv och framför allt om du har andra allvarliga sjukdomar är det inte säkert att det bästa alternativet är en botande behandling mot prostatacancer. I sådana fall väljer man idag ofta att avstå ifrån eller avvakta med behandling. I så fall går man på regelbundna kontroller, för det mesta hos en urolog.
Om tumören spridit sig utanför prostatakörteln ges ofta så kallad endokrin behandling. Den kan bestå antingen i medicinsk behandling eller i testikeloperation och innebär i båda fallen att det manliga könshormonet till stor del försvinner från blodet. Det leder till att tumörhärdarna krymper och i många fall till att tumören inaktiveras även om den inte försvinner. En vanlig bieffekt av endokrin behandling är att både den sexuella lusten och sexuella förmågan försvinner. I vissa fall kan man ha nytta av cellgiftsbehandling, men det är ännu inte så vanligt vid prostatacancer.
I övrigt finns många andra behandlingsformer som riktar sig mot olika symtom av sjukdomen. Ofta är möjligheterna goda att under lång tid bromsa sjukdomen och begränsa dess skadeverkningar även om man har en spridd tumör.
Ett problem som kan kräva särskilt stöd är den nedsatta sexuella förmåga som ofta följer av sjukdomen eller av de behandlingar som ges. Om du har prostatacancer och framför allt om du har spridd sjukdom, har du möjlighet att få en egen kontaktsjuksköterska som du kan rådgöra med och som kan hjälpa dig med andra kontakter.