Livmoderkroppscancer
Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling. Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar eller värk i underliv och mage.
Livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer är två cancerformer som kan uppstå i livmodern.
I fosterstadiet smälter två anlag samman och bildar livmodern. Det förklarar att två helt olika cancerformer kan uppstå i detta organ. Den ena är livmoderkroppscancer och den andra livmoderhalscancer. De skiljer sig åt när det gäller både celltyp, växtsätt, spridning och prognos.
Livmoderkroppscancer är ovanlig före 40 års ålder. Medelåldern för insjuknande är cirka 65 år.
Livmodern består av en kraftig muskelvägg vars insida är täckt av en slemhinna. Under menstruationscykeln påverkas slemhinnan av två hormoner, östrogen och progesteron, som produceras i äggstockarna.
Risken att utveckla livmoderkroppscancer påverkas av balansen mellan östrogen och progesteron. Östrogen stimulerar livmoderslemhinnans celler att växa medan progesteron motverkar tillväxten. Om denna motverkan saknas kan livmoderkroppscancer uppstå.
Cancern startar i slemhinnan och växer senare ut i livmoderns muskelvägg. Tumörcellerna kan spridas till lymfkörtlar, äggstockar, slida, lungor och lever.
Orsaken till livmoderkroppscancer är inte helt känd, men troligen finns det flera faktorer som spelar in. Hormonella faktorer anses orsaka cancern i 85 procent av fallen. Övervikt och diabetes ökar risken för sjukdomen. Graviditet och p-piller minskar risken att utveckla livmoderkroppscancer.
Symtom
* Livmoderkroppscancer ger i regel symtom i form av onormala blödningar eller flytningar.
* Om man fortfarande har regelbundna menstruationer kan mellanblödningar vara ett tecken på att man har en tumör i livmodern.
* Vid ett senare skede av sjukdomen kan man få smärtor i underliv och mage.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00.
Sök vård
Du bör kontakta en gynekologmottagning för undersökning:
* om du är i fertil ålder och får blödningar eller missfärgade flytningar mellan dina menstruationer
* om du passerat klimakteriet, slutat att menstruera och får blödningar
* om du har smärtor i underlivet och magen.
Undersökning
För att kunna ställa diagnosen livmoderkroppscancer måste ett vävnadsprov tas från livmoderslemhinnan. Antingen görs en skrapning under narkos eller så kan gynekologen vid undersökningen föra in ett tunt plaströr genom livmoderhalsen in i livmoderhålan. Genom att borsta eller suga ut celler tas ett slemhinneprov som sedan undersöks i mikroskop. Vanligen tar det mellan en och fyra veckor att få svar på provet.
Det vanliga cellprovet från livmodertappen som görs vid hälsokontroller kan inte användas för att diagnostisera livmoderkroppscancer.
Om diagnosen blir livmoderkroppscancer görs en lungröntgen för att utesluta att cancern spritt sig till lungorna. Ibland görs också andra undersökningar, till exempel datortomografi, som är en skiktröntgen av bukhålan.
Behandling
Livmoderkroppscancer opereras i första hand. Vid ingreppet tas livmodern, äggledarna och äggstockarna bort. De borttagna vävnaderna undersöks i mikroskop och därefter bedömer läkaren om ytterligare behandling behövs.
Ofta kompletteras operationen med strålbehandling för att minska risken för att cancern ska komma tillbaka. Om det är olämpligt med operation kan livmoderkroppscancer behandlas enbart med strålning. Ibland får kvinnor med livmoderkroppscancer tilläggsbehandling med cytostatika (cellgifter).
Eter avslutad behandling får man gå på efterkontroller under de kommande fem åren. Kontrollerna görs för att så tidigt som möjligt upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, men också för att åtgärda eventuella biverkningar av behandlingen. Risken för återfall är störst under de närmaste åren.
Prognosen är god och fyra av fem kvinnor med livmoderkroppscancer kan botas. Det gäller framförallt den cancerform som orsakas av hormonrubbningar.