Intiminformation
Meny

Könssjukdomar & STI

Kondylom

Senast granskad:

Kondylom är könsvårtor som orsakas av HPV. Här får du saklig information om symtom, smittvägar, behandling och hur vaccin och cellprovtagning skyddar dig.

Den här guiden ingår i Intiminformations kunskapsbas inom könssjukdomar & sti. Texten är skriven för att ge dig tydlig, praktisk och respektfull information – utan skam och utan överdrifter.

Kort sagt

  • Kondylom är könsvårtor som orsakas av HPV, oftast lågrisktyperna 6 och 11.
  • Vissa andra HPV-typer (t.ex. 16 och 18) är högrisktyper som kan ge cellförändringar och livmoderhalscancer – gå därför på de vanliga cellprovskontrollerna.
  • HPV-vaccin skyddar mot både vårtgivande och cancerframkallande HPV-typer.

Kondylom är könsvårtor som orsakas av humant papillomvirus (HPV). Det är en av de vanligaste sexuellt överförbara infektionerna och de flesta som är sexuellt aktiva kommer i kontakt med HPV någon gång i livet. Vårtorna är ofarliga i sig, men eftersom HPV är en stor virusfamilj är det bra att känna till skillnaden mellan de typer som ger vårtor och de typer som kan orsaka cellförändringar.

Vad orsakar kondylom?

HPV finns i många olika typer. De typer som oftast ger synliga kondylom är HPV 6 och 11, som räknas som lågrisktyper – de leder mycket sällan till cancer. Andra HPV-typer, framför allt HPV 16 och 18, kallas högrisktyper och kan ge cellförändringar som på sikt kan utvecklas till bland annat livmoderhalscancer.

Det är vanligt att bära flera HPV-typer samtidigt, och man kan därför ha både vårtgivande och cancerframkallande typer utan att märka det. Därför är det viktigt att gå på de allmänna cellprovskontroller (gynekologisk cellprovtagning) som erbjuds, även om man haft kondylom.

Infektionen förekommer i alla åldrar men är vanligast hos yngre vuxna. Viruset kan ligga vilande utan att ge symtom, vilket gör att det ofta är svårt att veta när man smittats.

Så smittar viruset

HPV överförs vid hud- och slemhinnekontakt, i första hand vid vaginalt, analt och oralt sex men även vid nära intim beröring. Eftersom viruset kan finnas i huden utan synliga vårtor kan det spridas vidare utan att någon vet om att de bär det.

Indirekt smitta via till exempel handdukar anses mycket ovanlig. I sällsynta fall kan ett barn smittas i samband med förlossningen.

Symtom

Kondylom kan se ut som små, hudfärgade eller ljusa knottror eller vårtor. De kan sitta ett och ett eller i grupper.

  • Hos personer med slida uppträder de oftast kring slidöppningen, i underlivet och runt ändtarmen.
  • Hos personer med penis är de vanligast på och kring ollonet, förhuden och runt ändtarmen.
  • Så kallade platta kondylom kan vara svåra att se och ibland ge sveda, sprickor eller obehag.

Många har inga besvär alls. Vårtor i munnen är ovanligt. Kondylom förväxlas ibland med de normala talgkörtlar som finns i huden kring könsorganen.

Undersökning och behandling

En läkare eller barnmorska kan oftast ställa diagnos genom att titta på vårtorna, ibland med förstoring. I oklara fall kan ett vävnadsprov tas. Visar en gynekologisk cellprovtagning förändringar som liknar kondylom på livmoderhalsen bör man undersökas vidare av gynekolog.

Behandling behövs inte alltid, eftersom immunförsvaret ofta klarar av viruset självt. När man vill behandla synliga vårtor finns receptbelagd lösning eller kräm att pensla på, samt frysning, laser eller mindre kirurgiska ingrepp på mottagning. Platta kondylom är svårare att behandla och får ofta läka ut av sig själv. Behandlingen tar bort vårtorna men inte nödvändigtvis viruset, som kan ligga kvar en tid.

Graviditet

Kondylom kan blomma upp under graviditet på grund av hormonella förändringar. I de flesta fall påverkar det inte förlossningen, men berätta för din barnmorska så att vården kan bedöma om något behöver följas upp.

Förebygga och skydda sig

Kondom minskar risken för smitta men skyddar inte helt, eftersom viruset kan finnas på hud som inte täcks. HPV-vaccin ger ett gott skydd och ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Vaccinet skyddar både mot de typer som ger kondylom och mot flera av de högrisktyper som kan orsaka cellförändringar och cancer. Kondylom är inte anmälningspliktigt enligt smittskyddslagen, men det är bra att en partner undersöks vid behov.

När ska du söka vård?

Sök vård hos en ungdoms-, gynekolog- eller sexualmedicinsk mottagning om du får vårtor i underlivet, är osäker på vad du ser eller är orolig för HPV. Boka och gå på de gynekologiska cellprovskontroller du kallas till. Mer vägledning finns på 1177.se.

Vanliga frågor

Kan kondylom leda till cancer?

De HPV-typer som ger kondylom (oftast 6 och 11) leder mycket sällan till cancer. Andra HPV-typer, framför allt 16 och 18, är högrisktyper som kan orsaka cellförändringar och livmoderhalscancer. Eftersom man kan bära flera typer samtidigt är det viktigt att gå på de vanliga cellprovskontrollerna.

Skyddar HPV-vaccin mot kondylom?

Ja. Flera HPV-vacciner skyddar både mot de typer som ger kondylom och mot högrisktyper som kan orsaka cellförändringar. Vaccinet ingår i det svenska vaccinationsprogrammet och ger bäst skydd om det ges före sexuell debut.

Måste kondylom alltid behandlas?

Nej. Immunförsvaret klarar ofta av viruset självt. Vill man behandla synliga vårtor finns receptbelagd lösning eller kräm samt frysning, laser eller mindre ingrepp på mottagning. Behandlingen tar bort vårtorna men inte alltid viruset.

Hur vet jag om jag har kondylom?

Kondylom syns ofta som små hudfärgade knottror eller vårtor i underlivet eller runt ändtarmen, men många har inga besvär. En läkare eller barnmorska kan oftast ställa diagnos genom att titta på området. Sök vård om du är osäker.

Relaterade guider

Källor & vidare läsning