Impotens (Erektil dysfunktion)
Impotens eller erektionsproblem är något som drabbar nästan alla män någon gång i livet. Plötsliga potensproblem kan bero på psykisk stress medan smygande störningar kan tyda på någon sjukdom. För de allra flesta finns effektiv hjälp att få.
Impotens, på fackspråk erektil dysfunktion, kan negativt påverka ditt självförtroende, din identitet och din känsla av manlighet. Det kan i sin tur få återverkningar på dina relationer till din partner och andra människor. Det är inte ovanligt att erektionsproblem ger depressioner.
Vi borde egentligen vara mer förvånade över att det hela oftast fungerar så problemfritt. Erektionen kräver ett komplicerat samspel mellan nervsystem, blodkärl, hormoner och psyke. Mannens förmåga att få stånd är extremt känslig för olika typer av störningar. Känslomässiga svackor, att vara trött, stressad eller bekymrad kan exempelvis lätt ge utslag i tillfälligt sviktande potens.
Impotens blir allt vanligare med stigande ålder. Ungefär 20-25 procent av alla män i 65-årsåldern kan aldrig få stånd, jämfört med fem procent av alla 40-åringar. Någon grad av erektionsproblem drabbar varannan man i åldern 40 till 70 år.
Symtom
Plötsliga erektionsproblem beror ofta på psykiska påfrestningar av något slag. Smygande problem tyder mer på en bakomliggande sjukdom, exempelvis diabetes, depression, högt blodtryck, åderförkalkning, och olika neurologiska sjukdomar som till exempel MS. Om besvären kommit smygande och särskilt om du är över 45 år kan det vara bra att kontrollera blodtryck, blodsocker och blodfetter eftersom detta är vanliga orsaker till erektionsproblem.
Besvären kan se väldigt olika ut. Penis styvhet kan påverkas, hur länge erektionen varar, eller hur lång tid som måste gå mellan varje utlösning. Om du uppfattar problemet som symtom på en störning beror på vad du jämför med, alltså hur du hade det med potensen tidigare.
Förebyggande
* Försök att sluta röka eller avstå från att börja, kontakta gärna Sluta-Röka-linjen, se länk till höger. Rökning påverkar erektionsförmågan negativt, dels för att blodkärlen dras samman, dels för att risken för kärlsjukdom ökar.
* Minska på alkoholkonsumtionen. Om du dricker dig berusad, förlorar du inte bara din fysiska dragningskraft utan också förmågan till erektion.
* Se över dina eventuella läkemedel tillsammans med din läkare. Vissa läkemedel kan påverka din sexuella funktion, till exempel vissa sömnmedel och psykofarmaka.
* Trötthet och stress är inte bra för sexlivet. Även andra känslomässigt påfrestande omständigheter, till exempel relationsproblem, skilsmässa eller sjukdom i familjen kan påverka förmågan till erektion negativt.
* Ta hand om din kropp. Motionera gärna regelbundet. Du förbättrar kondition, styrka och välbefinnande. Då finns det även energi över till sex.
Egenvård
En bra början är att kunna prata öppet med sin partner. Försök att komma underfund med vad ni tillsammans kan göra åt problemet. Kanske kan ni ändra era sexvanor. Ibland räcker det långt att bara kunna prata om saker som är jobbiga.
Småbarnsföräldrar kan vara hjälpta av en semester på tu man hand för att hitta tillbaka till ett fungerande sexliv.
Enstaka tillfällen eller perioder med erektionsproblem är inget att oroa sig för. Om du haft besvären längre än ett halvår och problemen känns övermäktiga bör du ta itu med dem. Ju mer orolig du blir desto större är risken för fortsatta besvär. Det är lätt att hamna i en ond cirkel.
Prata i första hand med din husläkare. Det kan kännas lite obekvämt, men försök ändå att sätta ord på det du känner. Att få tala ut om problemen kan kännas som en lättnad, liksom vetskapen om att det finns hjälp. Doktorn kan sedan remittera dig till en urolog eller gynekolog. Om det verkar finnas psykologiska problem bakom besvären kan det bli aktuellt med besök hos psykolog eller psykiatriker. På Karolinska universitetssjukhuset finns en specialiserad mottagning för sexualmedicinska problem, Centrum för sexualmedicin, dit du kan få remiss. Du kan också vända dig dit med frågor. Klicka på länken till uppe höger.
Läkaren ställer främst frågor om din sjukdomshistoria och när och hur dina erektionsproblemen ger sig tillkänna. Du får också diskutera lite kring ditt allmänna hälsotillstånd, om du har sjukdomar, tar mediciner och om dina rök- och alkoholvanor. Ibland får du fylla i ett frågeformulär.
Efter samtalet får du ofta göra en vanlig hälsoundersökning. Läkaren känner vanligen på penis och pung, mäter blodtryck och gör några blodprover.
Vid mer komplicerade besvär, till exempel efter en operation, kan blodflöde och penis erektionsgrad mätas med hjälp av mätmetoder och apparater.
Om du har svårare psykologiska problem kan du få hjälp att komma i kontakt med psykolog eller psykiatriker för samtal.
Behandling
Under de senaste åren har det kommit effektivare läkemedel mot impotens. De förbättrar erektionen, men botar inte själva orsaken till besvären.
Läkemedel
Viagra och de nyare varianterna Cialis och Levitra ger inte erektion, men medicinerna underlättar erektion om man blir sexuellt upphetsad. Dessa tre läkemedel gör så att muskulaturen i svällkoppar och i de blodkärl som för blod till penis slappnar av. Svällkopparna fylls med blod och penis styvnar.
Uprima är ett annat läkemedel som påverkar erektionscentrum i hjärnan så att erektionssignaler skickas ut. Det verksamma ämnet heter apomorfin och verkar direkt i hjärnan och inte i penis som de andra tre gör. Medicinen finns i form av tabletter som ska smälta under tungan. Uprima används inte av så många eftersom det tycks vara mindre effektivt än Viagra-typen av läkemedel.
Injektioner
Caverject innehåller ett ämne, prostaglandin 1, som finns naturligt i kroppen. Medlet injiceras direkt in i svällkropparna i penis. Efter injiceringen dröjer det cirka tio minuter innan blodkärlen slappnat av och svällkropparna fyllts med blod och man får erektion. Caverject fungerar bäst om man är sexuellt stimulerad, men kan ge erektion ändå.
Bondil innehåller också prostaglandin och förs in i urinröret i form av ett litet vaxstift. Effekten blir inte lika bra som vid en injektion, men man slipper sprutan.
Hjälpmedel
En vakuumpump förbättrar möjligheterna för blodet att flöda till penis. Den förs in i en plastcylinder som är ansluten till liten sugpump. När luften sugs ur röret flödar blod ut i penis och den styvnar. När penis styvnat sätter man på en pubesring (mjukt gummiband) inne vid roten på penis för att hålla kvar blodet när man tar bort själva pumpen.
Om ingen annan behandling fungerar kan det bli aktuellt med penisimplantat, en protes som placeras i svällkropparna. Proteser finns av olika typer, halvfasta och sådana som kan reglera graden av styvnad. Ingrepp görs mycket sällan eftersom de flesta blir hjälpta av läkemedel.
Källa: Vårdguiden