Äggstockscancer
Äggstockscancer ger sällan några typiska symtom och är därför svår att upptäcka. Orsaken är oklar men antalet ägglossningar tycks ha betydelse. Äggstockstumörer kan också vara godartade. Kontakta gynekologmottagning om buken ökat i omfång, om du har oklara magbesvär eller om du ofta måste kissa utan att du har någon urinvägsinfektion.
Äggstockscancer är vanligast bland kvinnor i 60-70-årsåldern. I Sverige har förekomsten av äggstockscancer sjunkit och drabbar nu ca 800 kvinnor årligen.
Orsaken till äggstockscancer är oklar. Antalet ägglossningar under en kvinnas livstid anses ha betydelse. Kvinnor som fått sin första mens sent eller som kommer i klimakteriet tidigt, liksom kvinnor som har fött många barn, har en minskad risk att utveckla äggstockscancer.
Symtom
Äggstockscancer har ett smygande förlopp. Första tecknen på att något är fel kan vara större mage och diffusa magbesvär i form av illamående och värk. Du kan också behöva kissa oftare på grund av att urinblåsan utsätts för ett ökat tryck. Om trycket istället ligger mot tarmen kan du behöva tömma tarmen oftare än vanligt.
Det är viktigt att komma ihåg att även godartade cystor kan ge liknande symtom med en känsla av tyngd i buken och smärtor i underlivet.
På grund av de vaga symtomen upptäcks äggstockscancer ofta sent. Det viktigaste är att ta symtomen på allvar och att genomgå en gynekologisk undersökning vid diffusa magbesvär.
Äggstockscancer kan sprida sig till den andra äggstocken, livmodern, äggledarna, bukhinnan i bäckenet och vidare till övriga organ i bukhålan. Cancercellerna kan också via lymfan och blodet sprida sig till andra delar av kroppen.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00.
Sök vård
Du bör kontakta gynekologmottagning för undersökning om du känner att buken ökat i omfång, vid oklara diffusa magsymtom och vid täta urinträngningar utan urinvägsinfektion.
Undersökningar
För att upptäcka en äggstockscancer görs först en gynekologisk undersökning som kompletteras med en ultraljudsundersökning av livmoder, äggledare och äggstockar. I oklara fall kan olika typer av röntgenundersökningar bli aktuella.
Om misstanken om cancer finns kvar efter dessa undersökningar blir det aktuellt med en bukoperation. Då tar läkaren vävnadsbitar för att bestämma om tumören är godartad eller elakartad.
Behandling
Det finns olika typer av tumörer i äggstockarna. Det finns godartade tumörer, elakartade tumörer (äggstockscancer) men också en tredje grupp, så kallade borderlinetumörer.
Det är oklart om borderlinetumörer på sikt kan utvecklas till äggstockscancer eller om det är en helt annan sjukdom. Borderlinetumörer är sällan elakartade och har en god prognos. Sjukdomen kan återkomma i enstaka fall. De flesta fall av borderlinetumörer behandlas enbart kirurgiskt. Om kvinnan vill bevara sin förmåga att föda barn kan det ibland räcka med att enbart den angripna äggstocken tas bort.
Patienter med misstänkt äggstockscancer ska alltid opereras. Syftet med operation är dels att säkerställa diagnosen, dels att se om cancern spridit sig. Vid operationen tar man, om det är möjligt, bland annat bort äggstockar och livmoder.
Efter operationen krävs oftast ytterligare behandling i form av cellgifter. Denna behandling ges kurvis under cirka ett halvårs tid.
Eftervård
Kvinnor som har opererat bort äggstockarna kommer i klimakteriet om de inte redan har passerat detta stadium.
För en del kvinnor innebär förlusten av livmoder och äggstockar, tillsammans med vetskapen om att de inte kan föda barn, en stor sorg. De flesta återfår dock en god livskvalitet.
Källa: Vårdguiden